Rättvik – den underbaraste
platsen att bo på

PÅ SENSOMMAREN 1975 gick flyttlasset från Falun till Rättvik.

Jag hade kommit in på Rättviks Lantbruksskola. Jag ville bli bonde eller dräng. Det fanns ingen som helst koppling till lantbruket i min familj men jag hade kompisar som hjälpte till hos bönder på lov och helger och jag fick vara med och började själv hjälpa till på ett lantbruk vilket jag tyckte var ett roligt och stimulerande yrke och därför ville jag utbilda mig till lantbrukare. Sen var det en liten grej till som var med i ryggsäcken till Rättvik och det var Bandy, jag var ju bandyspelare också. Första året spelade jag hemma och hemmaklubben var då Karlsbyhedens IK, en liten klubb utanför Falun som har haft en otrolig ungdomsverksamhet och fostrat många elitspelare. Andra gymnasieåret blev jag värvad till IFK Rättvik Bandy och den klubben är jag fortfarande trogen, dock ej som spelare. Tyvärr får man säga, åldern tar ut sin rätt men det skulle varit kul att vara aktiv i nutid med förutsättningar som till exempel bandyhall. Men jag nöjer med att vara materialförvaltare för A-laget idag.

NÅVÄL TILLBAKA TILL SKOLAN och den har ju också ett slut vilket man kanske inte tänker på när det är som roligast med både skolavslut och bandy. Tanken kom ju smygandes att man måste ha ett jobb efter skolan och jag ville absolut vara kvar i Rättvik mest då med tanke på bandyn och alla kompisar jag skaffat mig där, och på bandy blir man inte rik så jobba måste man göra. Så jag började söka jobb på de större lantbruken runt Rättvik men ingen hade plats för mig. Men då kom jag ihåg att skolan sökte sommarpersonal till lantbruket. Jag sökte ett av jobben som då sträckte sig oktober ut och jag fick det. Det roliga var att det sommarjobbet varade för min del i nästan 12 år. Det var en otroligt utvecklande och lärorik tid för mig med tanke på det som blev sedan. Vad gjorde jag på skolan då! Ja, jag började som lantarbetare som det heter sen blev det traktorförare, instruktör och reparatör. Ett  trevligt jobb med omväxlande arbetsuppgifter.

ÅREN GICK FAMILJ BILDADES, min fru Karin träffade jag redan under skoltiden vi gick i samma klass. Första barnet Erik kom 1987 och efter att haft möjligheten att vara pappaledig i tre månader kändes det att nu måste jag gå vidare och jag började fundera på att bli företagare.

1989 TOGS STEGET att bli företagare eller entreprenör som det också kan heta. Hur gör man då för att bli egen, jag hade fördelen att få råd och hjälp av min dåvarande chef på skolan Lars Gösta Pehrson. Hade inte han varit så hjälpsam och tillmötesgående hade jag aldrig lyckats med det jag gör än idag. Han beviljade mig tjänstledigt på halvtid i ett halvår för att kunna prova och känna om det gick. Tanken med min verksamhet var att hjälpa bönderna runt Siljansbygden med reparationer och service på deras traktorer. Ett litet problem var ju att jag hade bara en full verktygslåda, en svets och en domkraft när jag drog igång min verksamhet. Sånt jag hade samlat på mig under åren när jag mekat med bilar ute i garaget. Men med en förstående bank i bygden så gick även den biten bra, jag tror att min första checkkredit var på 15 000 kronor som jag fick av Föreningssparbanken, nuvarande Leksands Sparbank, ”En bank för bygden”, som jag fortfarande är kund i. Min tjänstledighetstid gick fort jag jobbade ju halvtid på skolan och skulle jobba halvtid med mitt företag men det blev nästan full tid med företaget så dagarna blev långa kan jag säga.

BESLUT MÅSTE TAS och jag valde att säga upp mig från en trygg anställning och stå på egna ben. Hade tur att få en bra start och jobben bara haglade in. Nu måste jag ha en lokal att vara i, jag kan inte jobba ute i blå hallen när det blir vinter. Tog kontakt med kommunen och frågade om de kunde hjälpa till med lokal. Träffade en bra tjänsteman där, Torbjörn Helen som fixade en lokal på stora industriområdet åt mig. Vi skrev ett bra hyresavtal som möjliggjorde en bra företagsstart för mig. Det är väldigt viktigt att få bra stöd även från kommunen vid företagsetablering.

Vintern gick och jobben ökade. Vårat andra barn Elin kom till världen och vi byggde hus. Även där viktigt att enkelt få bygglov av kommunen för vårat husbygge. När Elin var drygt året och Karin skulle börja jobba så hade jag gärna varit pappaledig med henne också men tyvärr gick inte det med ett nystartat företag,
en nackdel tycker jag.

NU HAR ÅREN RULLAT PÅ, jag har slutat min bandykarriär för länge sedan men utvecklat mitt företag på flera sätt. Idag äger jag fastigheten vi driver företaget i och har även byggt ut i flera omgångar. Vår verksamhet idag har flera ben att stå på vilket jag tycker är viktigt på en liten ort som Rättvik. Vi håller inte bara på med traktorer idag utan tillhandahåller även gräsklippare, lastmaskiner, fyrhjulingar, motorsågar, röjsågar med mera. Bönderna som jag började att serva en gång i tiden blir tyvärr bara färre och färre, därför gäller det att utveckla företaget mot andra kunder också. Idag har företaget 7 anställda fördelat på reparatörer, reservdelsansvarig, säljare och ekonomiansvarig. En sak som ökar enormt under sommartiden är försäljning och installation av robotgräsklippare. Då har vi en extrapersonal som bara håller på med det.

AVSLUTNINGSVIS ÄR JAG lyckligt lottad som fick sommarjobbet 1977 som varade 12 år och ledde till att jag fick vara kvar i Rättvik och starta en lyckad verksamhet som man kan leva på och dessutom kan sysselsätta flera personer i. Sen lyckas man aldrig med en sådan här resa om man inte har en underbar och förstående fru och familj. (Vi är fortfarande gifta). Dessutom en företagarvänlig kommun och en förstående bank som stöttar upp.

Foto: IFK Rättvik Bandy

Glad sommar önskar
Anders Lundin,
som driver Anders Traktorservice.