Musik vid Siljan är en av Sveriges äldsta festivaler som startade 1969 och har pågått varje år sedan dess. Olika musikstilar finns representerade och arrangemanget är en av det mest välbesökta musikfestivalerna i Sverige. Foto: Lennart Edvardsson

Dalhalla – naturens egen amfiteater. För 360 miljoner år sedan föll en meteor från rymden. Den föll över Dalarna och resultatet blev Siljansringen och den omkringliggande Siljansbygden. Hela traktens berggrund påverkades och bildade en spännande sammansättning i färgrika vertikala ränder som är olika jord- och berglager, varav kalk har blivit lätt att komma åt. Dalhalla, eller Draggängarna som det tidigare hette, är namnet på ett kalkbrott, där brytningen upphörde 1990. Under ett femtiotal år sprängde och grävde man fram det som nu blivit förutsättningen för Dalhalla; en akustiskt utformad arena med mått som bildar ett slags idealiskt gyllene snitt, fast i tre dimensioner. Ett lyckokast, som gör att Dalhalla kan jämställas med kända scener i antikens Grekland och Italien. Foto: Per Eriksson

Wilhelmina Skogh (f.1849) – expert på svensk besöksnäring. År 1897 blev hon chef både för de stora hotellen till Stockholmsutställningen och för Turisthotellet i Rättvik. Wilhelmina Skogh förstod sig på att utveckla turistresandet genom att etablera komfortabla hotell i närheten av järnvägen. Hon introducerade det kontinentala grönsaksbordet i Sverige (och kunde därigenom minska något på det dyrare köttet). Hon försåg hotellen med centralvärme och elektriskt ljus så att de kunde drivas året om. I Rättvik blev hon pionjär för skidturismen. Och på Grand Hôtel byggde hon Vinterträdgården och introducerade blomsterutsmyckningar på restaurangerna. Foto: Rättviks Bildarkiv

Källa: naringslivshistoria.se

Söder om kyrkan restes Wasastenen år 1893 till minne av Gustaf Wasas första tal till dalkarlarna på kyrkvallen år 1520. Stenen är ristad med tre sköldar som ramas in av röda drakslingor. I den översta skölden syns de två dalapilarna i guld. Foto: Rättviks Bildarkiv

Cykelloppet Mörksuggejakten premiärcyklades under MTB-SM i Rättvik sommaren 1997. Efter SM bestämde arrangörsklubben IK Jarl att Mörksuggejakten skulle bli en årligt återkommande cykelfest. Redan 1999 kom loppet med i Långloppscupen och förra året lockade loppet drygt 1150 deltagare. Namnet kanske förbryllar en del. Enligt folktron äter Mörksuggan upp stigen man färdas på om man inte skyndar sig hem. Mörksuggejaktens framfart genom Rättviksskogarna är alltså ingen vanlig söndagsutflykt, det gäller att hinna ända hem. Mer information finner ni på morksuggejakten.se

Sagohästen Ego Boy är en av Rättviks största reklampelare, som med Ingemar Olofsson medverkade till att Elitloppet är dagens folkfest, med sin legendariska vinst i ett skiljehit 1973. Ego Boy ligger begravd i vinnarcirkeln på Dalatravet i Rättvik och han hedras varje år i ett Gulddivisionslopp under V75-dagen, Ego Boys Minne. Foto: Kanal75

Dalahästar har tillverkats sedan 1600-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri, eller som en leksak som såldes på marknader i Mellansverige. Dekorationen är densamma  som man finner i övrig allmogekonst, särskilt inom kurbitsmåleriet. Själva dekoren kallas krusning. Vid världsutställningen i New York 1939 fick Dalahästen representera Sverige, och har sedan dess varit en ofta använd symbol för landet.

Rättvikshästen togs fram på 1950-talet av Rättviks Hemslöjd och John Gudmunds, Hemslöjdare i Sjurberg. Den är smäckrare i formen än Morahästen och finns endast i grått. Den är baserad på en tidigare häst som troligen är tillverkad runt 1850-talet. Dekoren är enkel en svartvit man med vita prickar och bruna stjärnor. Förebilden hittades en gång i Skräddargården i Stumsnäs norr om Rättvik.

Källa: gudmundsslojd.se

Bodahästen. Förlagan till denna trähäst hittades i samband med en auktion sommaren 1988 i Hoppesgården i Solberga by, Boda Socken. Färgsättningen är ovanlig och man tror att det kan vara någon av de s.k. bodamålarna Dals Olof Samuelsson (1794–1864), Mats Olof Andersson (1798–1876) eller sonen Mats Anders Olsson (1824–1878) som målat originalet. Hästarna är numrerade dels för att veta hur många som tillverkats dels för att veta vilka som snidat och målat dem. Hästarna tillverkas idag av Bernt Döhlfors och målas av Anna-Karin Bäckman

Källa: bodabygden.se