Sammansvetsade systrar

Lina och Kajsa Snihs växte upp i byn Röjeråsen lite drygt en mil nordöst om Rättviks centralort. Som barn tillbringade de mycket tid tillsammans i skidspåren, på cykel och med föräldrarna i skog och mark. Idag är de vuxna och har egna familjer men närheten till varandra betyder fortfarande lika mycket. Efter ett antal år på olika håll är de nu tillbaka i Rättvik – två aktiva familjer som vid sidan av sina många fritidsintressen, nu totalrenoverar varsin gammal gård.

Lina och Kajsa beskriver sin uppväxt i Rättvik som mycket positiv och trygg. Här skapades redan från början ett stort intresse för en mängd idrotter. De tror själva att det berodde på det stora utbudet som fanns och fortfarande finns bland annat på Jarlområdet. Ingen i deras närhet blev väl speciellt förvånad, när de båda efter grundskolan valde att studera på idrottsgymnasium. Lina började på skidgymnasiet i Mora och Kajsa på cykelgymnasiet i Skara. Att tävla var en stor del av uppväxten och framgångarna lät inte vänta på sig. Som junior tog Kajsa ett EM-brons i Mountainbike och vann en av Sveriges största landsvägstävlingar på cykel för seniorer. Lina var som junior uttagen till utvecklingslandslaget i Mountainbike med målet OS i Peking.

– Det blev cykeltävlingar på sommaren och ett flertal tävlingar i längdskidor på vintern, säger Kajsa. Vi tävlade båda på hög nivå fram till 25-års ålder sedan kom ”livet emellan”. Men det var några riktigt roliga år.

Lina är nu gift med Håkan Löfström Snihs och tillsammans har de sonen Oscar. Just nu är Lina föräldraledig men annars arbetar hon på Nordea i Mora som privatrådgivare. Rådgivningsmöten med fokus på placeringar, månadssparande, bostadsinvesteringar, försäkringar med mera, förgyller hennes arbetsdagar.

– Jag brinner för att lära unga människor privatekonomi. Att få dem att förstå vikten av en trygg ekonomi och planering inför framtiden. Jag vill inspirera dem, för i min mening är ingenting omöjligt bara man tänker till ordentligt och prioriterar i livet.

Hon vet vad hon pratar om. Redan 2013 köpte Lina och Håkan den obebodda gården i hembyn Röjeråsen.

– Ja, gården som tidigare ägdes av den lokalt kände Larssons Yngve, hade stått tom sedan 1950-talet och var i ett riktigt dåligt skick. Tack och lov hade man några år tidigare räddat stommen i bostadshuset, men i övrigt var det bara att börja röja. Vi drog upp alla golv, tog bort hela yttertaket och började om från början.

Efter två års oavbrutet slit kunde de i augusti 2015 flytta in i huset. 80 % av jobbet har de gjort själva tillsammans med övriga familjemedlemmar.

– Det här blev ett familjeprojekt där alla hjälptes åt. Pappa Tony är en erfaren byggherre så han bidrog med mycket kunskap. Han lade dessutom upp ett arbetsschema så vi visste exakt vad som skulle göras vecka till vecka, säger Lina och skrattar.

En ny husdröm växer fram
I samma veva som Lina och Håkan kunde flytta in i sitt nya hus började Kajsa och hennes sambo Tobias Häggblom planera för sitt kommande boende – ett stort hus med plats för mycket umgänge. Tillsammans bodde de då i en lägenhet i Rättvik men hade börjat snegla på sitt kommande ”drömprojekt”.

– Nära badplatsen i Born, ca 13 km norr om Rättvik, ligger det ett gammalt sågverk som min morfar och en av hans bröder köpte när verksamheten lades ner vid sjön Ljugaren, berättar Kajsa. Området har styckats av i omgångar men mormor och morfar hade länge en stuga intill som sommarställe. Där tillbringade jag många sommarveckor som liten. En dag frågade vi mormor om vi fick ta över den gamla sågen, och på den vägen är det…

Jag trodde pappa skulle få slag när vi kom och presenterade ett nytt byggprojekt, men tvärtom – han tyckte nog det var kul att påbörja någonting nytt.

Kajsa som är utbildad byggnadsingenjör och har ritat hus åt Fiskarhedenvillan i flera år, har naturligtvis ritat huset själv tillsammans med Tobias.

– Tanken var från början att vi skulle behålla stommen men det slutade med att vi rev ner tio meter närmast sjön. Vi åkte säkert till återvinningsstationen med minst 200 sopsäckar bara med spån. Vi fick gjuta en ny platta och bygga en ny stomme som vi sedan byggde ihop med det gamla huset. Det har varit en spännande resa. Jag började med att rita huset för hand i skala 1:100. När jag sedan fick rita upp väggarna på bottenplattan i skala 1:1 fick jag en så härlig känsla av hur rummen skulle komma att se ut. Det är verkligen speciellt att flytta in i ett hus man skapat själv. Nu är boningshuset klart men än finns det mycket kvar att göra. Nästa steg blir att se över resten av den gamla sågen-byggnaden som kommer att behöva mycket vård och omsorg framöver.

En sammansvetsad familj som alltid hjälps åt
Både Kajsa och Lina är överens om att deras gemensamma skaparglädje och viljan att hjälpas åt har varit en förutsättning.

– Håkan och jag hade ju aldrig mäktat med att bygga om och reparera gården själva, säger Lina. Vår familj är enormt sammansvetsad och vi har ett stort gemensamt skaparintresse. Mamma och pappa är också alltid med och hjälper till så våra projekt blir som familjedagar då vi jobbar, umgås och har kul.

Nu är det inte enbart husbyggen som förenar systrarna utan också de två små pojkarna Oscar 9 månader och Ville 8 månader.

– Jag minns så väl när Lina berättade för oss att de väntade barn, säger Kajsa. Det var precis i samma veva som jag själv började misstänka att Tobias och jag väntade tillökning. Kusinerna föddes med bara tre veckors mellanrum och det är ju helt fantastiskt.

– Nu ser vi verkligen fram emot att barnen får växa upp tillsammans. Rättvik är ett lagom stort samhälle och det är jätteroligt att människor flyttar hit och uppskattar vår hembygd lika mycket som vi gör. Vi har alltid haft naturen inpå knutarna och den möjligheten vill vi också att Oscar och Ville ska få när de växer upp, avslutar Lina.