Backen som satsar på gemyt
och samvaro

Foto: Martin Litens

Krister Karlsson och Kersti Edenheim. Foto: Per Malmberg

Rättviksbacken ligger på höjden med en fantastisk utsikt över Rättvik och Siljan. Foto: Martin Litens

Rättviksbacken har blivit rättvikarnas naturliga mötesplats – både på sommaren och på vintern.
– Vi driver en småskalig backe, och vi satsar på gemyt, säger Kersti Edenheim, som arrenderar backen tillsammans med Krister Karlsson.

För knappt tio år sedan fanns planer på att lägga ner backen. Men slalomklubben – som fostrat flera landslagsåkare ville annat. Sedan 2008 arrenderar paret Edenheim/Karlsson backen till två tredjedelar. Rättviks slalomklubb har den tredje tredjedelen.

– Vi har en liten, lokal backe med Dalarnas minsta fallhöjd. Den är bara 140 meter. Backen är flack, men vi försöker kompensera det genom att satsa mycket på service och gemyt. Och den flacka backen är faktiskt positiv. Den är lätt att åka vilket ger självförtroende, säger Kersti Edenheim, skånska som hamnade i Rättvik.

Både Kersti och Krister hade jobbat i besöksnäringen när de bestämde sig för att flytta. Paret reste runt i husbilen och tittade på många ställen i landet. Kravet var att det skulle vara en levande turistregion och att det skulle finnas bra skolor och gymnasium på orten. De kände till Siljanstrakten en del sedan bland annat Krister varit i Leksand som ung på hockeyskolan för Dan Söderström. Kersti hade varit här ibland eftersom hon har en halvbror i Leksand och hennes pappa har ett ställe en bit från sjön Ejen. Under resan träffade de i Vikarbyn på systrarna Kallurs farmor, som fick dem att fastna för byn.

– Vi bestämde oss för att flytta säger Kersti som nu bott med sin familj i Vikarbyn i nio år, men som nyligen flyttat in till Rättvik.

Backen har potential
När väl paret flyttat till Rättvik drev de bland annat golfrestaurangen några år innan de slog till och blev slalombacks-  arrendatorer.

– Vi såg att backen hade potential och att det skulle gå att göra något trevligt av den, säger Kersti vidare.

När de tog över (2008) var backen ganska nedgången och användes mest av Rättviks slalomklubbs egna aktiva åkare. Men sen dess har mycket hänt. Bland annat har receptionen byggts om. Där finns nu matställe, trevlig grillplats ute och ny skiduthyrning plus att källaren utrustats med förvaringsskåp, som uppskattas mycket eftersom man slipper bära skidorna fram och tillbaka. Det gäller att göra det bekvämt för familjerna. I toppstugan finns ett cafe.

Bredda utbudet
Trots att backen inte är så stor finns många nedfarter – en del med roliga namn, som Päronbacken, Mörkmården och Bananbacken.

– Vi försöker bredda vårt utbud och service hela tiden. Vi satsar på generösa öppettider och kringaktiviteter tillsammans med andra aktörer. Nämnas kan Telemarkskvällar, som lockar allt fler, tillsammans med Friluftsfrämjandet och snöskovandringar tillsammans med Per Mårthans och Trapperservice. Vi utökar också skidskolegrupper varje säsong. Vi sätter ut roliga
figurer i barnbacken och försöker ha en lättåkt snowpark för ungdomarna med bland annat en BigAirBag (gigantisk luftkudde) att hoppa i. Bara en sådan sak som att erbjuda de som hyr utrustning att under sin hyrperiod fritt kunna byta utrustning mellan längd, telemark, snowboard, twintips och alpint – det skapar möjlighet till variation.

– Vårt mål är att ha god service och skapa gemyt. Vi kan inte konkurrera med de ”stora bjässarna”, men vi kan göra trivsamt för de som kommer hit. Vi tycker om det lilla, det småskaliga, förklarar Kersti Edenheim.

Men det är förstås ett vågspel att driva en slalombacke. Vädret är nyckeln.

– Det är klart att det pirrar i magen varje höst. Ska det bli kallt och snö? Kylan gör ju att vi kan använda snökanonerna och preparera backen.

Rättviksbacken är en given mötesplats för både ungdomar och vuxna, ett plus är att den ligger centralt. Från riksvägen når man backen genom serpentingatan Slalomvägen (!), en sträcka på en knapp kilometer. Men backens popularitet handlar förstås också om sommarens parallellrodelbanor.

– Kommunen byggde den och den är väldigt frekventerad.

Backens popularitet och framtid vilar på fyra ben:

  • turisterna
  • fritidsboendet
  • rättviksborna själva, som är aktiva besökare
  • sommarsäsongen

– Här är det ett ungdomens hus på vintern. Jag blir glad när jag ser alla ungdomar som kommer efter skolan för att åka i backen i elbelysning på kvällarna. På helgerna kommer barnfamiljerna hit. De grillar och umgås. De fritidsboende och turister anmäler gärna sina barn till skidskolorna som pågår måndag till fredag och hyr skidutrustning på skolloven, men även en del på helgerna.

En unik backe
Rättviksbacken är unik på många sätt. En faktor är alltså att den används också sommartid.

En annan är att Rättviks slalomklubb fostrat så många duktiga åkare i de olika alpina sporterna – flera i översta landslagsskiktet.

Namn som Linda Ydeskog, Lina Zachrisson, Therese Borssén, Anna Swenn-Larsson har alla fostrats i Rättviksbacken.

Therese Borssén, 30, tävlade i världscupen i sex år och deltog i två olympiska spel.

Anna Swenn-Larsson, 23, tävlar i världscupen sedan 2010 och har varit med i Europacuplaget ännu längre.

– De har börjat åka skidor i den här backen och det har ju gått bra trots att pisterna är ganska flacka. Men med en viss stimulerande variation kan man känna sig trygg och utveckla sitt självförtroende som skidåkare här.

– Kanske är det detta och närheten till samhället som är anledningen till att så många duktiga och kända utförsåkare danats i Rättviksbacken. Och att det funnits så många engagerade föräldrar och tränare, säger Kersti Edenheim.

Men det finns fler aktiva som börjat sin bana i den här backen och som lyckats i översta toppen. Kaj Zackrisson, 41, är friåkningsvärldsmästare och har vunnit games både i ultracross och verbier. Britta, 18, och Erik, 21, med efternamnet Backlund är båda medlemmar i det svenska speedskilandslaget och tävlar i världscupen. Alexander Lindquist, 23, är också skicrossåkare och varit med i ungdomslandslaget. Erik Nordin, 20, är bland annat framgångsrik telemarksåkare.

– Det är ju egentligen otroligt att så många härifrån nått så långt, säger Kersti.

Text: Per Malmberg